Alla inlägg under februari 2009
Här kommer en liten sötis som är en Staffordshirebullterrier men faktiskt litet påminner om en Weimaran!! Gråfärgade Staffisar är väldigt ovanligt! Och väldigt vackert!
Nu har jag stickat ett tag på Regnbågssjalen jag lade ut bild och mönster på för ett tag sedan. Jag bytte ut stickor nummer 4 till stickor nummer 10 och då fick jag till den där luftigheten jag gillar. Så här litet halvvägs ser den alltså ut på detta vis;
Och så en litet närmare vy - det är hålen man vill åt! Kan man alltså bara lägga upp maskor, öka, minska, sticka räta maskor, sticka aviga maskor och så sticka hål (!) så klarar man av detta mönster!
Åååh, fina!! Kan titta på hur många Wegman-Weimaraner som helst! Det här fotot heter "Washed Up". Ljuvligt!
Okey, nu gäller det att fördjupa sig i ytterligare en myt eller vandringssägen som det faktiskt visar sig vara i detta fall;
Tvestjärtar kryper in i ditt öra och lägger ägg i hjärnan!
Bara att komma på en sidan vedervärdig tanke är ganska otrolig i sig och jag kan inte för mitt liv förstå varför man vill skrämma upp stackars små barn, som till exempel mig, med sådana horribla berättelser. Vad är nyttan!!
Där vi bodde då jag var så där runt nio tio kröp tvestjärtarna upp genom avloppet och in i lägenheten varvid jag var helt hysterisk vid läggdags och kunde på inga vilkor gå och lägga mig innan vi gått på det-finns-inga-tvestjärtar-här-eller-här-eller-här-eller-här-eller-här-eller-här-jakt!! Det tog med andra ord lååång tid innan jag kom i säng!
Eftersom jag fortfarande tycker tvestjärtar är vedervärdiga kryp börjar vi litet mjukt här med en origami-tvestjärt - inte så läskig!
Och här är den en väldigt vacker solros med något äckligt krypande mot mitten - kan nästan låtsas att det är en liten larv bara!
Tvi för Tvigge Tvestjärt…?
Öroninsekt, eller örongenomborrare. Redan tvestjärtens engelska och franska namn – earwig respektive perce-oreille – antyder vad dessa illa omtyckta kryp är kapabla till. Eller?
Det finns många historier om tvestjärtar. Vilka stämmer? Vi tog hjälp av Lars-Åke Janzon, intendent vid Naturhistoriska museets avdelning för entomologi (insektsforskning), och Torkel Hagström, intendent på Naturhistoriska i Göteborg.
Den absolut vanligaste har som inledningen antyder med öron att göra, och kommer i lite olika varianter:
Hans kollega i Göteborg menar som sagt annorlunda. – Tvestjärten är en utpräglad allätare, så de kanske kan äta öronvax också, säger Hagström. Lars-Åke Janzon kan tänka sig att sådana berättelser uppkommit för länge sedan, kanske innan skriftspråket. – När vi sov i grottor var nog risken större för att få en tvestjärt i örat. Det kan säkert ha hänt, och det är ju en halväcklig historia som folk nog har lätt för att ta till sig.
Enligt Oxford English dictionary kan berättelser om öronkrypande insekter dateras åtminstone tillbaka till 1000-talet. Det påstås också att tvestjärtar är helt onödiga i ekosystemet och inte fyller någon funktion. Men alla djur har en plats i det naturliga samspelet på jorden, betonar Lars-Åke Janzon.
Han är dock osäker på påståendet om att trädgårdsägare ska vara glada åt att tvestjärtar äter bladlöss. Forskningen har inte ägnat så mycket intresse åt tvestjärtarna. Ett skäl är att de inte är skadedjur som hotar ekonomiska intressen inom skogs- eller jordbruket. Det andra är att eftersom de lever i mörker och fukt, är de svårstuderade. Redan genom att lyfta fram dem ur sina hålor, har man så att säga förstört förutsättningarna för en bra studie.
Men ett allmänt gällande paradigm inom naturvetenskapen är att alla arter finns till för sin egen skull.– Ibland kan det ju vara svårt att definiera vilken nytta vi människor egentligen gör på jorden, påpekar Janzon.
Det säkraste sättet att bli av med tvestjärtar från trädgården är att lägga ut högar av fuktig vass eller ihoprullad fuktig wellpapp. Där gillar de att samlas och sedan är det bara att bränna upp eller skaka ner i komposten, beroende på egen inställning.
Några andra myter som kan avfärdas är att det betyder otur att se en tvestjärt, men den kanske man inte behöver konsultera vetenskapen för att konstatera. Och att det gör ordentligt ont när de bits? Knappast, käkarna är ganska svaga, konstaterar Janzon.
Tvestjärten är heller inte det starkaste djuret i förhållande till sin egen vikt. Det priset anses innehas av herkulesbaggen, världens största skalbagge. Den lever i Syd- och Nordamerika, blir 15–17 cm lång, och kan bära 80 gånger sin egen vikt.
Här ett litet skämt; tvestjärt heter ju på engelska earwig...
Jag har dessutom sett en film där de sade att om ett sådant här kryp skulle komma in i örat och upp i hörselgången så skulle den dö av syrebrist och inkletning av vax! Så, nu vet vi!
Ja och så får det bli en ytterligare en ljuvliga bild av en Wegman-Weimaran!
OBS! Inga puppisar var skadade under tagandet av denna bild!
Några hundfilosofiska rader att tänka över nu. Den första, om pudlar är verkligen en av mina främsta favoriter!
Och så en bild tagen av William Wegman vars bilder jag också verkligen ÄLSKAR. De är så otroligt vackra!! Enkla men genialiska! Och Weimaraner som är sådana fantastiskt majestätiska och vackra djur! PUSS till William!! (Man kan lätt tro att det kommer att komma fler bilder av Williams Weimaraner!)
Jag håller själv förnärvarande att arbeta med ett mönster för en tunika, kan man väl kalla det för. Det började med att jag hittade en klänning som satt som en smäck; framhävde de braiga partierna och dolde de icke så snygga. Det var en modell som satt åt om bysten och sedan var lätt A-formad utåt från under behagen. Jag inser nu att det är något sådant som kan passa mig. Och det följer också i spåren för den Edwardianska eran - empirestilen hade nämligen ett revival då och mycket var skuret under dekoltaget.
Hittade ett mönster som såg ut ungefär som det till höger här och sydde mig en toall av den modellen. En toall är en variant av mönstret du syr i ett fult tyg och som du sedan, efter att ha provat det, sprättar upp det, gör eventuella ändringar och använder sedan toallen som mönster då du klipper till ditt plagg i det fina tyget.
Efter litet mixtrande fick jag till till ett mönster med linje som den första varianten men utan söm under bysten. Har nämligen kommit på att jag inte gillar det för det lägger för mycket accent på just bysten (big no no!). Fick istället till en variant ungefär som den till vänster med insnitt och lätt rynkning under behagen men ändå i ett stycke!
Här ses ju vissa likheter med Roses Swim Dress med accent under bysten och själva klänningen i flera lager!
Tanken är också att jag skall kunna variera olika över- och undertunikor efter behag och färg. Vi får se hur det går!
Nu kanske ni undrar hur det går på syfronten - och jag kan väl säga så här; "The Edwardian Modiste" var litet av en besvikelse för där fanns bara mönster fram till 1909 och det är perioden efter jag verkligen är intresserad av! Men jag har hittat litet enstaka mönster man faktiskt kan beställa i Sverige. Jag är litet sugen på dessa bland annat;
Dessa finns att köpa på Sundbybergs Textilcentrum
http://www.textilcentrum.se/index.php?id=pattern
"Kimono Dress", "Tea Gown" och "Beatrix Jacket" finns att beställa på Systugan
http://www.sy-stugan.se/category.html?category_id=25
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
|||||||||
2 |
3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
8 | |||
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 |
15 |
|||
16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 |
22 | |||
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | ||||
|