
Så blev det så dags för den utlovade tårtan till Mayagrisen! Petit-chou (efter en litet språkbryderi kom vi fram till att ett enda sådant här bakverk borde heta så - googlar man får man ungefär tretusen olika förslag på stavning!) fylld med grädde blev det för tvååringen.

Försiktigt nosa - jo det luktar gott!

Bäst att diska fatet också!

Nöjd Maya med tårta i magen och födelsedagsboll bredvid sig - jo den är faktiskt fortfarande hel! Det är bara själva repet igenom som är bortopererat!
loppan
24 mars 2009 14:26
ha ha ha, ljuvligt!
Ja har för mig att d skrivs petit-choux...men d e ju skit samma. Goda e dom iaf, fluffen :-)
Vikken häääääääääääääääärlig dansk på bilden!!!
http://lopplottan.bloggagratis.se
mayamama
24 mars 2009 16:08
Maya är den ljuvligaste lilla ängelhunden som finns och hon är min servicehund. När hon känner att jag håller på att stressa upp mig för mycket kommer hon och puffar på mitt ben med en leksak och så leker vi ett tag och jag får ett coolande avbrott! Klok voffie!
Och så det här med petit chou eller choux - jag tror att choux är i plural och chou är singular och det var det jag ville skriva - att det endast var ETT sådant här bakverk!
Dansken är underbar! Tänk att hunden kommer i så otroligt många skepnader!
Tack för titt och kommentarer - jag blir så lycklig
lindaspiritualsim
3 april 2009 09:26
ursäkta trodde du var intresserade av maya-indianer,mycket trevlig blog,såg ju att din kära hund hette det,Maya jag har själv en lika hund som dig,heter ronja,älskar djur,dom ger så mycket kärlek...Kram Linda
http://lindaspiritual
mayamama
7 april 2009 11:06
Hej Linda! Nej indianerna har vi inte kommit till än – kanske gör vi det så småningom för där finns mycket vishet – som att tänka i sju generationer framåt till exempel.
Maya vill gärna säga hej till Ronja, ”Veff!”. Alla hund- och speciellt Staffeägare vet hur mycket kärlek det finns inpackad i liten kropp! De är underbara!
Tack för titten och hälsningen – kom gärna igen!