Det var tidigt 90-tal och jag var ordentligt Oprah-fierad. Jag såg hennes tvprogram i stort sett varje vardag. En dag handlade det om Random acts of kindness och jag blev totalt hänförd av denna vackra tanke att göra goda handlingar bara för att den andra människan skulle få något behagligt att tänka på! Och även själva uttrycket är vackert!  Men det var då, livet var snurrigt, jag textade en lapp och satte på kylskåpet och filosoferade ibland över dess existens, men mer blev det inte då.  
Plötsligt  hade ett tiotal år gått och jag och maken befann oss cyklandes nere i hamnen i Eriksberg för att titta på skeppet Götheborg som snart skulle sjösättas. Vi cyklade alltså omkring där i långsamt mak, stannade, tittade och hade det härligt i solen. ”Ska du äta BANAN!!?” frågade jag förvånat när jag plötsligt upptäckte en banan på min pakethållare. Jag antog naturligtvis att det måste vara herr W som lagt den där för att han blivit litet sugen på fruktstund. Han däremot agerade fågelholk och bedyrade att han alls inte tagit några bananer med sig, och jag drog mig till minnes att vi faktiskt inte handlat bananer på ganska länge. Förvirrade började vi att se oss omkring och fann då att det var två figurer som smög omkring bland ”publiken” och lade bananer (ekologiska!) i folks fickor och väskor!! Vi började roat att följa deras eskapader och skrattade då vi iakttog folks miner då de råkat ut för en tvärtom-tjuv som tvärtom gav någonting till sina offer! De flesta blev uppriktigt upprörda för de trodde att det absolut måste vara något lurigt med dessa bananer – man får inte någonting för ingenting – en del blev till och med arga!! Man herr W och jag skrattade alltså gott och alltsedan dess har jag haft dessa tvärtom-tjuvar i minnet och önskat att jag kunde göra något liknande någon gång!
 

I lördags läste jag två insändare i GP om hur dels en cyklist värmts i hjärtat av ett leende från en främmande kvinna, dels en mathandlande kille i en affär någonstans i Göteborg fått sin matkasse betald av en okänd välgörare bara för att killen i fråga glömt sin plånbok! Då började hjärncellerna igen att röra på sig; ”Skall nog googla "random acts of kindness" och se vad jag får tag på…”. Gjorde så och kom plötsligt fram till att jag själv borde ordna starta något slags godgörande sällskap  i Sverige, det fanns en hel del motsvarande i USA och England. Och helt otippat hade tanken på Svenska KarmaArmén – SKA – fötts! Vi SKA motarbeta ondska och okunskap genom SAGA – Slumpvist Agera God Akt!!

Därför inleds kategorin "Slumpvist Agera God Akt"!