Visserligen är det fredag i dag och bara det gör ju att livet leker, men med litet puppybilder blir det ännu finare! Här kommer Mayas syskon; 

Ballstaff Kalle Kula "Barney",

Ballstaff Killkenny "Dollar",  

Ballstaff Kaxiga Klara "Kira",  

och sist men allt annat än minst; Ballstaff Karamell "Penny".

Först en skiss på den så kallade Hopp-Klänningen som Rose bar i "Titanic". 

Roses "Jump Dress" kallas så eftersom det var den klänningen hon bar i självmordsscenen. Det är där Rose nästan hoppar från fartyget ned i havet men Jack räddar henne. Detta är en av de mest älskade klänningarna från filmen.

Klänninen är röd med ett lager svart spets över som baktill flyter ut i ett kvadratiskt släp. Den har empire-midja och kjolen är i två lager. Hopp-Klänningen har många utsökta pärlbroderade detaljer från livstycket ned till medaljongerna på kjolens nedre del. Fållinjen är utsmyckad med droppformade pärlor (ursäkta mig men nu måste jag gå och torka mig om munnen!).

Bredvid Hopp-Klänningen ett mönster jag lyckades luska fram, starkt influerat av klänningen Rose bar. Slående likhet - men så gjordes också "Titanic" 1997, hade premiär 1998 i Sverige.

Och så här blev den; min brudklänning à la 1913! Jag kände mig riktigt nöjd och riktigt fin i den. Den var sydd i guld-sand-beige-färgat siden i två kvaliteter. Det tunna yttertyget fick jag till mestadels sy för hand - det var alldeles för skört att klara symaskinen. Det tog sin tid, men underbart roligt hade jag! Sydde även västen som herr W bär - en gyllengul kreation med franska liljor invävda i tyget. Herr W är inte sig själv riktigt på dessa bilder - så att säga litet diffus i kanterna!

Totalt insnöad som jag blir på en det ena, än det andra i olika seanser fortsätter jag nu att snöa in på det Edwardianska modet. Har till min glädje hittat en bok på ämnet "The Edwardian Modiste" med 85 orginalmönster!! Det är så spännande - jag har skickat efter den och tycker nog att den bör dyka upp snart. Man kan visserligen köpa färdiga mönster i stil med modet kring 1910 men det här med orginalmönster är ännu häftigare!! Dessa mönster är säkert i 1/2 eller 1/4 så att man får förstora dem!!

Vackert, vackert och väldigt kvinnligt...

Är på ett mission from God - nämligen att odla och nära ta-ingen-skit-genen. Gick igång riktigt förra veckan då jag fick företaget L att trots allt skicka mig min mousetrapper. Hade samma vecka en konfrontation med vårdcentralen här hos oss. Ville tala om för min doktor att han skrivit fel på ett recept jag skulle hämta (e-recept i all ära men det känns bra att få ett papper i handen!). Jag sa; "Kan ni lägga ett meddelande på hans skrivbord och be honom ringa när han har tid!". "Han är jätteupptagen!", blev svaret. "Ja, därför vore det ju bra om ni lade en lapp så att han kan ringa då han har tid!." "Nej, det går inte!" "Men, säger jag i ett förtvivlat försök att få rätsida i detta stupida samtal, om ni lägger en lapp på hans skrivbord så kan han ju själv bestämma när han ringer mig! - han har sagt att det är ok!." "Jag vet att han säger det men vi gör inte så!", förklarade denna mini-Hitler med en orubblighet som endast de har som "inte har alla hästarna i stallet", "inte har alla indianerna i kanoten","inte är den skarpaste kniven i lådan", där "hjulet snurrar, men hamstern är död","har en hiss som inte går ända upp", där det är "bara skum, inget öl", där "bussen inte stannar vid hållplatserna", där "rulltrappan går åt fel håll", där "antennen inte får in alla kanaler", där "bommarna är nere, lamporna blinkar, men tåget kommer aldrig", där "prästen är i kyrkan, men det är ingen som ber", där "sladden inte räcker ända fram", där "det inte är skottat hela vägen fram till dörren", där "det ringer men ingen svarar" - puuuh - nu känns det bättre!

Hade även ett ta-ingen-skit-fall på jobbet då en arbetskollega bad mig att göra en skylt som det var så himla viktigt att den blev gjord på en gång. Som den snälla människa jag är (innerst inne!) stressade jag litet här och var för att hinna göra denna urviktiga skylt samma dag. När jag kom åter nästa dag var det ingen som hade hämtat skylten. "What the ----", tänkte jag och kände mig med ens väldigt gruffig. När kvinnan i fråga äntligen kom för att hämta skylten hade jag bestämt mig för att inte vara svensk utan verkligen "spilla bönorna" och säga vad jag tyckte; "Det var tydligen inte så himla viktigt med skylten eftersom du inte hämtade den. Jag tycker att det är respektlöst att handla på detta sätt!". "Åh, oh, och förlåt mig, det var inte menat så. Det måsta ha skett någon kommunikationsförbistring här. Jag menade inte att skylten behövdes göras samma dag. Oh förlåt! Vad bra att du sa detta!". Efter det var jag jättenöjd - jag hade sagt mitt och det var förlåtet och vatten under bron. Men inte då; nästa dag stod det en flaska vin på mitt skriv bord med ett kort med texten; "Oh förlåt att det blev så fel!".

Jag säger bara det ´- "TA INGEN SKIT!". 

Bilder som talar för sig själva!

Så här mitt på en onsdag tycker jag att vi behöver litet poesi för att lyfta livsandarna. Jag har beslutat att den kände skotska poeten Ewan McTeagle skall få förgylla denna sida;

Lend us a couple of bob

Lend us a couple of bob.

To Ma Own beloved Lassie.

A poem on her I7th Birthday.

Lend us a couple of bob till Thursday.

I'm absolutely skint.

But I'm expecting a postal order and I can pay you back as soon as it comes.

Love Ewan.

Eller varför inte det ömsinta poemet;

Can I have £50 to mend the shed?

Can I have £50 to mend the shed?

I'm fight on my uppers.

I can pay you back When this postal order comes from Australia.

Honestly.

Hope the bladder trouble's getting better.

Love, Ewan.

Ah, så vackert. Ingen beskriver världen så som McTeagle!

Några rader här om ett av världens med kända filmcitat som aldrig blivit sagt!

Ingrid Bergman som Ilsa, Dooley Wilson som Sam;

"Play it once , Sam. For old time’s sake."

"I don’t know what you mean, Miss Ilsa."

"Play it, Sam. ‘Play As time goes by’."

"Oh, I can’t remember it, Miss Ilsa. I’m a little rusty on it."

"I’ll hum it for you."

Dialogen är ur Casablanca (1942) och är vad det närmaste filmcitatet  man kommer. Senare säger Rick (Humphrey Bogart);

"You played it for her, you can play it for me! ... If she can stand it, I can! Play it!"

Alltså inget; "Play it again, Sam".

Däremot har Woody Allen gjort en film som heter ”Play it again, Sam”. Här beskriver Woody själv sin nya filmi New York Times, 9 februari 1969;

"The title "Play It Again, Sam" is taken cleverly from a passage in the Old Testament and is quoted in the playbill: "And the prophet saith, play it again, Sam. And Sam did play it again and there was rejoicing and they made a covenant and got boils."

Skall återkomma med fler Woody Allen citat för det finns många som är super!!

Har startat en ny kategori där jag kan lägga inlägg som uttrycker indignation. Oftast är jag inte arg men någon gång emellanåt händer det och det är då terapeutiskt att skriva av sig vreden. Jag kallar kategorin kort och gott för ”Shut up!” som förutom att det är en utomordentlig titel samtidigt är en hyllning till den underbara engelska gruppen Madness. Trodde att jag kanske mest skulle skriva om förtrytelse gentemot den människa jag har fått min ena biologiska hälft av, som inte är min far (know what I mean!) för det finns ingen som får mig lika rabiat fradgatuggande skogstokig som hon men eftersom jag efter en del undersökningar nu kunnat konstatera att jag faktiskt är ett biologiskt under och har fått all min arvsmassa från endast ETT håll (salut Padre!) så behöver jag inte bry mig om henne. Inte en enda bokstav till skall ägnas åt henne, hennes våldsdåd eller hjärnbortvaro, ingen energi skall hon få stjäla!

Härmed; under högtidliga ceremonier inleder jag kategorin ”Shut up!” med att flytta inlägget ”Jag ett rivjärn - hurra!” dit – taaadaaah!