Senaste inläggen
HURRA! Jag har fått en kommentar! Så spännande! Tack Ingvar i Lund för att du tog dig tid att skriva en rad!
Det är detta som gör att det är så mycket roligare att skriva blogg än att skriva dagbok! Jag gillar verkligen att skriva och har också plitat ned en hel del i dagböcker men i längden blev det sååå tråkigt; "klev upp, gick till jobbet, somnade efter middagen hemma!" Sånt kan man ju strunta i att skriva! Det är klart att jag levde ett mycket tråkigare liv då så vad fanns det att skriva om?!
I dag var det härligt väder; frostigt och soligt och utan smällare!! Maya skuttade som en lycklig känguru över stock och sten. Och jo, det är riktigt att det verkar finnas en vovve till med i spelet nu, i utkanten till vänster...
... Bella är hos oss och följer lyckligt med på promenad och bus!
Så i dag blev det TVÅ linor att hålla reda på. Litet trassligt ibland men det är en fröjd att se dessa livsglada knasbollar plöja fram genom skogen! Jag kände mig så otroligt lycklig under denna promenad att jag nästan fick torka bort en tår ur ögat, för så fint är det! Vilken tur jag har som lever ett sånt vackert liv och får vara med om dessa höjder!
Tänkte att det kanske är av allmänt intresse att få ett recept på de sockerfria marängerna jag bakade i går! Det går faktiskt att göra maränger utan socker och de blir ganska så goda!
Sockerfri maräng
3 stora äggvitor vispas lätt med elvisp.
1 msk hjortronsalt siktas ned en nypa i taget, fortsätt vispa tills smeten är tjock.
Blanda 5 msk torrmjölkspulver och 8 msk suketter strö.
Häll i lite i taget under fortsatt vispning.
Vispa nu hårt tills allt blir så hårt att skålen kan vändas upp och ner utan att smeten rinner ur.
Klicka ut smeten i 8 - 15 toppar, beroende hur stora maränger du vill ha.
Grädda på 100 grader ca 2 timmar.
Jag längtade så vansinnigt efter marängswiss - det var därför jag letade fram detta recept, för att herr W också skulle kunna äta av den. Herr W är diabetiker så jag har fått lära mig en del fix och tricks för att komma runt sockret i det vi äter. Det jag till exempel gör på julbordet är sådant som inte går att få utan socker; sill och rödbetssallad.
Skulle vi verkligen våga oss ut i dag; kallt bistert och dessutom en hel del "pang" och "uiiiiiiii" i fjärran. Maya var inte helt säker på att det var en god idé men eftersom en understimulerad vovve är en ledsen vovve så klämde jag in henne i selen och satte fast spårlinan för en skogspromenad. Spårlinan använder vi väl egentligen inte som det är tänkt, vi spårar inte men med den på Maya kan hon springa fritt, åtminstone 15 meter, och skulle jag behöva stoppa henne är allt jag behöver göra att ställa mig på linan så blir det bom stopp! Hon är så lycklig när hon får rusa runt fritt och jag känner att jag samtidigt har kontroll på henne, så jag är lycklig också!
Där längst bort i änden av den oranga linan är min lilla puppeguppe! Som sagt litet misstänksam men hon trippade på bra ändå! Och sedan kom helghunden Bella på besök och då blev det liv i luckan! Bella är J:s hund och vi brukar oftast ha henne på helgerna. En riktig liten goding, samma ras som Maya men två år äldre.
Och kvällens tema är; guld! Guldservietter och ljus med guldsnurklor!! Herr W is not up for it så sjuk han är men jag får väl krama tjejerna och ha det så gott det går! Roade mig just kunligt med att sjunga mig till "leadsinger" i "Singstar" som jag fått i julklapp!! Äntligen förstod min man att jag VERKLIGEN ville ha ett sådant!! "Ja, det blir en fin present till barnbarnet", sa försäljaren i på Megamarkt!! Ja, ja - barnasinnet är jag glad över att ha i behåll!! See ya next year! Happy new!!
I think we have a winner!! Tänka sig - det blev en väldigt bra nyans på håret! Kanske är detta ett märke att hålla fast vid. Egentligen vill jag inte ha färg som sitter hårdare än nivå 1 men utbudet blir väldigt decimerat då, speciellt efter att de lade ned serien "Loving care" som var bästa möjliga. Förrgårdagens färgning var alltså med "Casting" Ambre kastanj och det var nivå 2. Det är helt ok med litet starkare grejor, speciellt efter att jag nästan klippt av mig allt hår för då behöver jag inte tänka på att det blir torrt och risigt i topparna eftersom jag klipper det i alla fall varannan månad nu! Denna litet stillsammare nyans av orange/koppar känns bra!
Det känns fint att känna sig litet fin på självaste nyårsafton. Har rådbråkat min hjärna över vad som skall serveras i dag; åkte och handlade mat för gårdagen utan att tänka på att det faktiskt är afton i dag! Människor var helt sönderstressade och jag bara flydde ut ut affären. När jag kommit hem och diskuterat med herr W om vad vi skulle göra med morgondagen, alltså i dag, tog jag ett djupt andetag och ÅTERVÄNDE till affären. Utan herr W eftersom han känner sig litet krasslig. Gick först till Systembolaget och där var det helt galet; totalt tomt på champagneflaskor i inte-alltför-dyrt-kategorin!! Det fick bli en flaska på 179:- till oss och en likadan till yngsta sonen J (ja, nu är det ju så här att själv har jag inte fött några barn men herr W har två stycken vuxna söner; J och A. Själv har jag hållit mig till håriga barn med svans!) som också skall fira nyår, fast inte med oss! Stapplade sedan åter in på Maxi och plockade åt mig ingredienser så att jag skall kunna laga inbakad lax med pressad potatis, sockerfria maränger med grädde, chokladsås och hallon! Så får det bli!
...bloggen alltså... Mest av allt är det väl ett kul experiment! För att lära mig hur det fungerar med en blogg och också för att få "skriva av mig" litet tankar och kaos som (ibland) stökar och bökar i min hjärna!
I dag är en god dag, eller kväll i alla fall. Vi har just avslutat alla måsten med besök av plastbarn och plastbarnbarn. Inte så att vi inte vill träffa dem, men det är så herrans skönt när vi är bara vi, herr W och lilla Maya igen. När vi kan fluffa runt precis som vi vill och bara mysa! Vi är alla väldigt hemkära, till och med Maya. När vi kom hem en dag tidigare än väntat från semestern i somras slängde hon sig genom dörren, rusade in i vardagsrummet och grep tag i första bästa leksak och riktigt studsade fram med svansen viftande i ihärdigt i 210 knyck och hon "sade"; "Hurra äntligen hemma för att mysa igen!!"
Detta är min bebis Maya i juleskrud!! Sötast i hela världen! I mångt och mycket är hon min servicehund - hon får mig att må SÅ bra. Efter en riktigt sunkig dag på jobbet behöver jag bara få lägga min hand på hennes mage, snosa i hennes öra och allt känns meningsfullt igen! Hon lär mig att leva i nuet - det svåraste som finns!
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
||||||||
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
|||
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
|||
17 |
18 |
19 |
20 | 21 |
22 |
23 |
|||
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
|||
31 |
|||||||||
|